July 27, 2015
Två veckor efter Falkenberg var det dax för nästa deltävling på Kinnekulle där vi gästar SSK-serien istället för att delta med STCC. Det är i SSK som dom flesta börjar på en lägre budget för att sedan avancera upp till STCC.
Vi hade direkt tekniska problem i träningen på torsdagen. Bilen gick upp till 3000 varv och gas pedalen fungerade inte. Vi gjorde nollställning flera gånger av gaspedalen i pit lane under första träningen men fick den inte att fungera förens i slutet. Då hann vi köra sex varav medans konkurenterna körde 20 varav.
Vi felsökte problemet i data loggen men kom inte fram till om problemet kvarstod eller vart det kom ifrån. Det fanns tre alt. enligt Renault Sports ingenjörer. Framåt lunch kollade vi även manualer och lästa om nollställningen för gaspedalen och kom då underfund med att det var på grund av att batteriet laddat ur sig hemma i garaget. Kommer spänningen under 9,6 volt måste man nollställa en del av systemet sensorer varav gaspedalen var en. Vi lärde oss också att man skulle nollställa den kontinuerligt. Under lunchen fick vi lov att provköra bilen på banan för att se om problemet uppstod igen och det gjorde det inte. Vi genomförde sedan andra träningen med en fjärde tid vilket lugnade oss eftersom vi tappade träningstillfället så kunde vi inte testa dom två olika inställningarna vi tänkt.
I kvalet gick vi ut med tanken att tajta till min körning från gårdagen och ta en tiondel på tiden för att behålla topp fem placering i racen. Tyvärr blev inte så fallet utan vi hamnade på P10 och P11. Jag kände mig nöjd med prestationen och bilen kändes bra. Från P3-P8 var tiderna mellan föraren 1,5 tiondel så det var bland dom tajtaste kvalen jag sett.
Analysen efteråt är att vi alltid leverera dåligt i kval på torr bana historiskt . Ofta ligger vi P3 under träningarna och under kvalet försämrar vi oss en tiondel när andra förbättrar sig. Efter diverse funderingar och rådgivning har vi börjat förstå att vi måste köra på en kval set up för bilen och jag måste ta nästa steg som förare och kunna tokköra några varav till materialet ger sig i bilen.
Med startplaceringar P10 och P11 kan man inte vara med och slåss om topplaceringar. Målet är alltid att plocka poäng och ta sig till topp fem. Vi lyckades med två P5 placeringar för båda racen.
Racen i sig var speciella eftersom det första gick på upptorkande bana och alla körde ut på regndäck, man har fördel om man sänkt däcktrycket rejält då. Gör man det och det kommer ännu mer regn så har man garanterat en sista plats. Eftersom vi vill samla poäng väljer vi alltid en medelväg men det gav resultat.
I race två var det skyfall och många avkörningar. Jag själv vattenplanade två gånger med bakhjulen varav första gången jag var av banan och fick en rejäl åktur på gräs och jord. Därefter hade jag väldigt mycket jord i fälgarna och bilen skakade i obalans så några högre hastigheter var svårt att hålla. Med två safecar åkturer så kunde jag ändå behålla P5 trotrs min avåkning.
Vi har haft två deltävlingar nu med sämre resultat med vi håller fortfarande vår P3 plats i mästerskapet med två deltävlingar kvar.
Bilen befinner sig nu hos plåtslagaren, sen lack, glasmästare och bildekor efter skadorna vi framförallt fick under Falkenberg helgen. Nästa tävling går på Solvalla i september. Eventuellt ska vi ner till Clio Cup Central Europe i Tyskland på Nurburring GP i mitten av augusti men det är inte bestämt än.
Nu ska vi jobbade vidare på att bli bättre att kvala!
